Vi måste sluta stressa!

Stress, framför allt den negativa stressen är ohälsosam och skapar många problem för vårt fina hjärta. Hjärt-och kärlsjukdomar som är en av dagens vanligaste folkssjukdomar och som i många fall slutar olyckligt, nämligen i dödsfall, forskars det mycket om. Som idrottslärare, PT och atlet är jag självklart intresserad av den forskningen och en av anledningarna är för att det kan drabba precis vem som helst. Det finns tydliga men också otydliga svar på varför en människa drabbas. En atlet som lever ett hälsosamt liv genom att dagligen träna, äta nyttigt, sova rätt etc. borde inte drabbas, kan man tycka men faktum är att generna har sin inverkan, miljö och stress en annan. Jag tänker på min morfar som ett exempel som levde ett otroligt aktivt liv, elitidrottare under större av sitt liv, aldrig var överviktig men ändå förlorar sitt liv runt 60 års åldern på grund av en hjärtinfart. Är livet orättvisst? Ja, det är det!

Igår kom det ett pressmeddelande från Lunds Univeristet om att stress påverkar våra kärl mer än man trott och jag har alltid trott på det. Jag tänker på mig själv inom mitt eget yrke, hur stressande det är (främst negativ stress) men också alla yrkesgrupper. Det ställs mer och mer krav på oss, produktiviteten ska vara hög och utfallet kan i värsta fall sluta illa. Jag har sedan i höstas verkligen försökt att inte stressa eftersom ingen kommer tacka mig den dagen jag kanske far illa. Ingen är värd din hälsa, det tänker jag ofta och har blivit duktig på att säga ifrån när det behövs. Positivt stress är något helt annat och kan i många fall vara bra, men inte alltid för alla individer. Tänk på det nästa gång du stressar! Att belasta sig själv med negativ stress är ohälsosamt och det är endast du själv som förlorar på det.


2012 - 05-23 Pressmeddelande Lunds Universitet

"Stress är ohälsosamt och dåligt för hjärtat, det vet man. Men vad som egentligen händer i en stressad kropp har man inte riktigt koll på. Men nu kan forskare vara en förklaring på spåren.

Med hjälp av ultraljudsteknik har lundaforskarna Åsa Rydén Ahlgren och Magnus Cinthio med medarbetare upptäckt att stresshormonerna adrenalin och noradrenanlin ökar en nyupptäckt rörelse i kärlväggarna med upp till 300 procent. Resultaten publicerades nyligen i American Journal of Physiology.

– Detta kan delvis förklara varför stress sliter på kärlen och exempelvis kan sätta igång en propp. Men det är än så länge bara spekulationer, i nuläget kan vi bara konstatera att kärlen påverkas betydligt mer än vad man hittills har trott, säger Åsa Rydén Ahlgren, docent och överläkare i klinisk fysiologi vid Lunds universitet som utfört studierna tillsammans med Magnus Cinthio, docent och forskare i elektrisk mätteknik vid Lunds Tekniska Högskola.

Även personer från avdelningen för Thoraxkirurgi liksom ytterligare personer från elektrisk mätteknik har varit involverade.
Den typ av kärlrörelse som forskarna har studerat var tills nyligen okänd. I skolböckerna lär man sig fortfarande att kärlen endast uppvisar en pulsliknande diameterrörelse när blodet passerar.
Men för tio år sedan upptäckte Åsa Rydén Ahlgren att kärlväggarna också rör sig longitudinellt, alltså längs med kärlen under varje hjärtslag.

För att förstå hur dessa rörelser fungerar testade forskarna att förändra blodtrycket, vilket man kan göra genom att tillföra stresshormoner.

– I våra filmklipp ser man tydligt den stora skillnaden mellan stressade och vanliga kärl. Man ser också hur kärlväggarna består av flera skikt som rör sig olika mycket, säger Magnus Cinthio.

Att forskarna kommit fram till dessa resultat beror på en lycklig kombination av kunskaper inom klinisk ultraljud och ultraljudsteknik. För att kunna göra närgående studier av levande kärl krävs nämligen tekniker som erbjuder hög upplösning och förmåga att följa ett specifikt ultraljudseko under flera hjärtcykler - något som är mycket svårt att hitta.

Men passande nog pågår vid LTH sedan decennier framgångsrik forskning inom ultraljudsteknik. Så när Åsa Rydén Ahlgren, som till vardags jobbar på Skånes universitetssjukhus, tog kontakt med forskargruppen i elektrisk mätteknik fanns förutsättningarna för att deras ultraljudsteknik skulle kunna utvecklas för detaljstudier av kärlväggarna.

– Varför kärlen reagerar så här kraftigt vet vi inte. Men jag tror ju att allt har en funktion. Kanske får vi svar längre fram. Bland annat har vi sett att olika människor har mycket individuella rörelse-mönster som är stabila under en fyra månaders period. Dessa resultat publicerade nyligen i Ultrasound in Medicine & Biology.

– Om de olika rörelse-mönstren kan indikera ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar? Det vet vi inte i nuläget, men det vill gärna utforska vidare tillsammans, säger Åsa Rydén Ahlgren.

Så här gick testerna till: Experimentet utfördes på grisar vars halspulsåder undersöktes med ultraljud. Mätningar gjordes före och under tillförsel av adrenalin, noradrenalin och beta-blockerare som gavs för att simulera olika typer av stress och blodtrycksnivåer."